PromeMorian vs Jordränta, andra omgången

Avsikt är inte samma sak som resultat och konsekvens. Liberalers avsikt kan många gånger vara god, men p g a en skev världsbild blir konsekvenserna aldrig som dom tror. Jonas Morian ger i debatten med undertecknad, men också generellt många gånger, uttryck för en god avsikt, men verkar smärtsamt omedveten om konsekvenserna i politiken han förordar. Att säga att vi måste arbeta mer och hårdare i en tid då vi är sönderstressade och utbrända är verklighetsfrånvänt, att säga att inkomstskillnader inte är ett problem i en tid då det går 15 s k arbetarlöner på en s k elitlön är ett hån mot arbetarklassen.

Svaret: ”Jag är inte socialliberal, jag är socialdemokrat” pekar mot en motsägelse som inte nödvändigtvis existerar. Det finns två ideologier som slåss om problemformuleringsinitiativet i socialdemokratin, liberalism och socialism. Att Morian är socialdemokrat står bortom allt tvivel. Men någon fast socialdemokratisk ideologi existerar inte och jag menar fortfarande att blogginlägget ger uttryck för en liberal snarare än en socialistisk världsbild.

Jag tvivlar inte på Morians kunskap om arbetsmarknaden, en sådan kunskap kan röra sig på en empirisk/statistisk nivå eller en strukturell/analytisk. Utan tvekan skulle vissa skatte- och regellättnader i hemtjänstesektorn vitförklara en för närvarande svart sektor, men är det lösningen? Ska vi, som Nina Björk skrev på DN Kultur, betala en grupp människor för att göra saker åt en annan som alla de facto bör göra själva? Är det inte snarare ett symtom på att inkomsterna är för skevt fördelade och att människor i alla klasser tänker jobb 24 timmar om dagen, 7 timmar i veckan och tvingas lämna hem, barn, partner och vänner därhän (och därmed också reproduktivt arbete av den sort som Morian vill öppna marknaden för)? Titta istället på det bristande skatteunderlaget för offentlig sektor, titta på riksbankens direktiv i penningspolitiken och du kommer att finna roten till de olyckor du så febrilt söker svar på i en borgerlig idésfär.

Lägre produktionstakt?! Au contraire. Vår arbetstakt och vår produktivitet ökar för varje år, högre än på kontinenten varför svenska fack har tyckt sig kunna kräva högre löneökningar än de europeiska kamraterna. Eftersom Morian slår mig som en debattör med integritet så förstår jag att han baserar sitt påstående på siffror i någon form och dessa vill jag gärna se, siffror som motsäger allt jag hört och läst de senaste åren. Vidare resonerar Morian om ”den demografiska utvecklingen” vilket i klarspråk betyder ”försörjningsbördan”, en myt som jag skrivit om här, där jag även länkar till ETC-redaktionens argumentation i frågan. Hårdare internationell konkurrens? Vi är rikare nu än någonsin förr och problemet är fördelning, inte hur vi står oss i konkurrensen. Också detta berör jag i ovan länkade inlägg.

Inget av det Morian skriver motsäger mitt påstående om att det är ett statsvetenskapligt socialliberalt perspektiv som anläggs och då inklusive hans ställningstagande mot diskriminering. Frånvaro av maktperspektiv i dess verkliga mening, alltså vägran att se klass och kön som konstituerande faktorer bakom vårt samhälle och inte bara diskrimineringsgrunder samt acceptansen för en världsbild som tar kapitalets dominans för given utgör alla dess nyckelingredienser.

Intressant? Andra bloggar om: , , , ,

 


About this entry