När anfaller vi, Wanja?

Det blir inte mer spännande än så här om man är LO-bas. Det skulle vara så knäckande att vara Wanja Lundby-Wedin i dagsläget. Avtalsrörelse, Metall sviktar på solidariteten, den borgerliga regeringen attackerar a-kassan och de egna trupperna är på väg att ställa sig själva på fötter. -”Får vi kriga nu, snälla generalsstaben, får vi inte? Det var så lääängesen”

För en autonom finns det bara ett svar i det här läget. Strid. Inga kompromisser, kapitalet kompromissar inte med oss. Politisk strejk.

Men för LO och särskilt dess ledning finns fler variabler. När man väl är inne i långtgående kompromisser och förhandlingar och har byggt så mycket av sin maktställning på att gå varsamt fram, tagit ansvar för ”hela landets utveckling”, varit balanserad och smidig, då känns det ganska främmande att slänga bort ”trovärdighet” på en politisk strejk som kanske inte ger något och över en fråga som dessutom röstades igenom av en majoritet av befolkningen för bara någon månad sen. LO-ledningen är per definition raka motsatsen till vreden på fabriksgolvet, det är en klartänkt, extremt kylig och beräknande entitet som väger för- och nackdelar, planerar taktiska manövrar och blottlägger rustningens eventuella sprickor hos fienden. Se här och här för fler spekulationer om sossarna och fackets tänk.

– ”Säg att vi blåser i hornen och marcherar ut och möter på ett enormt borgerligt mediadrev som får med sig den medelklass vi så desperat behöver alliera oss med för att vinna 2010, vad händer då?” Vore en rimlig hypotetiskt ställd fråga uppe i borgen i dagarna.

För många på vänsterkanten är konflikten det viktiga. Konflikten blottlägger klasstyrannin och samhällsorganisationens faktiska utseende och funktion, väcker tankar, radikaliserar. För LO är konflikten ett medel som man dessutom helst bara använder som hot, inte realiserar. Det är för dyrt och kostar trovärdighet hos borgerligheten och ibland hos de egna. Tänk om effekten inte lever upp till hotet som föregick effekten? Tänk om det kostar mer än det smakar? Tänk om högern radikaliseras av ren vrede och trycker nedmonteringen av välfärd och arbetsrätt på fast forward?

Vi närmar oss en het vinter, en vinter som förhoppningsvis med men också utan LO kommer att bli laddad med öppen klasskonflikt. LO måste våga gapa efter hela stycket. När faller regeringen, februari?

Avslutningsord av Per Winberg, bas på Transport, rörande oenigheten i LO-ledningen om sympatistrejk för högre kvinnolöner: – ”Vår kamp handlar om kampen mot kapitalet, och det ska de ställa upp på nu. Allt annat är bara fjäsk för kapitalet”. Hela artikeln finner du här.

Intressant?


About this entry