ekonomi`brev subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en

Känner att det redan nu är centralt att peka ut det som kändisar som Rousseau och Proudhon spekulerade i och på sätt och vis kände på sig. Det här är så grundläggande att det måste fram!

Den här bloggen har som ambition att tillhandahålla ekonomiska och filosofiska analyser och ni kommer att förstå mig så mycket bättre om jag lägger grunden för er, smärt och prydligt.

Allt det fasta, påtagbara i vårt samhälle, byggnader, vägar, möbler, maskiner och så vidare kan betecknas som dött arbete. En arbetsinsats en gång i tiden har lagts ner i konstruktionen av tingesten och det är skälet till varför vi idag kan begagna oss av det. Individen växer upp i ett samhälle där spelregler, makt och institutioner är lagda, fasta och till viss mån orubbliga. Under hela sitt liv kommer individen att ta del av det arbete som andra har lagt ner, om det så sker direkt i form av tjänster eller indirekt i form av varor (tjänster är också varor men ni förstår vad jag menar). Ibland betalar individen för detta, men oftast inte. Individen växer upp, låt oss säga utbildar sig och skaffar ett jobb.

Här kommer dramatiken: Hur kan vi avgöra vad som är den individens ”egen frukt” och vad som enbart är produkten av vad hela samhället har plöjt ner i den här individen, många gånger gratis? Finns det överhuvud taget en ”egen frukt” i sammanhanget? Icke. Alla individer är alldeles för mycket produkt av alla andra levande och döda individers arbete för att det ska låta sig göras att isolera en del av samhällsproduktionen och säga ”Det här är mitt, jag har exklusiv rätt till detta”.

Notera att det här inte är en följd av sosseriet eller någon annan liberal villfarelse (dvs alla ni som tror att den socialdemokrati vi haft i Sverige är något annat än en variant av kapitalismen) utan är ett lika giltigt resonemang att applicera i ett mer nyliberalt samhälle än Sverige. Vi producerar och reproducerar hela tiden oss själva och varandra i ett gränslöst nätverk. I korthet: Vi är beroende av varandra.

Det här detta Proudhon menade när han myntade uttrycket ”Egendom är stöld” men också Rousseau när han skrev nånting i stil med att ”det centrala misstaget var att när den första människa som inhägnade en bit mark och kallade det för sitt, istället för att kalla honom galen, respektera hans vilja”.


About this entry