01.05.07
Till mittenväljarna som röstade på Alliansen
Alla ni som röstade på Alliansen för att ni ville ha något nytt eller tyckte att Göran var lite ofräsch eller att den där Maud verkar ju ha drag under galoscherna, välkommen till verkligheten!
Det senaste förslaget i serien av “reformer för arbete” är att alla arbetslösa som är intresserade av att överleva ska söka alla jobb direkt från dag ett, inte bara de jobb man är kvalificerad för. Man ska också söka arbete i ett mycket större område, inte bara där man bor, från dag ett. Du är alltså tvungen att bryta upp familjer och band till nära och kära bara för att ett jobb i en annan stad blev ledigt. Du ska också i alla lägen öka trycket på de arbeten som finns tillgängliga för att sänka lönerna så mycket som möjligt, det är the scheme. Så, återigen till dig som röstade blått för första gången: Det är sånt här som spelar roll, det här är politikens faktiska innehåll, inte att fyra partiledare sitter och badar tunna tillsammans och är “eniga” eller är smoothtalkers i största allmänhet, det är fer-ni-ssa.
Det här provocerar så oerhört att arbetarrörelsen borde skrika sönder stämbanden. Borde. Företag runt om i Sverige klagar redan över de skurar av arbetsansökningar som haglar vid varje utlysning, tror ni att dom har sett något av det som komma skall när det här går igenom? Knappast. Det kommer att behövas två djur av varje sort för att räddas det som räddas kan när personligt brev- och cv-floden spränger fram på gator och torg senare i sommar.
Mål:
- Öka trycket och konkurrensen på varje tjänst, sänk löneanspråket, sänk lönen.
- Skräm bort företagen från arbetsförmedlingen som blir synonymt med ansökningsoverload. Det här blir särskilt aktuellt för företag som utlyser högre tjänster, kvalificerade yrkeskategorier. Därmed kör vi in en kil mellan de okvalificerade och de kvalificerade vilket i sin tur gör att de som inte “behöver” det offentliga, i det här fallet arbetsförmedling, använder privata alternativ och förtroendet för det gemensamma minskar. Så här är det förstås redan i viss utsträckning, men tendensen förstärks.
Borgerliga ledarskribenter är fundersamma över varför regeringen är så inne på ersättningar och skiter i konflikt- och anställningsregler. Taktik käre PJ, taktik. Det kan man gott och väl ta nästa val, när facket är försvagat och debattklimatet flyttats ett par snäpp åt höger. En sak i taget. Dessutom, vad fasen är det här då? Tidningen Arbetaren dealar med frågan här.
Alter Ego ger respons och Bloggarna.se resonerar om den senaste i raden av attacker på arbetarna.
Intressant? Andra bloggar om: politik, samhälle, alliansen, moderaterna, a-kassa, konflikt, LAS
.
Syrran sade ,
januari 5, 2007 vid 4:30 e m
Jättebra! Och jag blir så jävla rädd.
Kulturella fåror sade ,
januari 5, 2007 vid 6:57 e m
Kan bara instämma – det är faktiskt fright night varje dag, hela veckan, året om.
Allianzen – Hannibal Lecter couldn’t get in!
sidekick sade ,
januari 5, 2007 vid 7:50 e m
ja och om en månad ung är jag en av alla dom där arbetslösa.. hur ska det gå bra skrivet också, att du visar på alla bieffekter som man inte ens tänkt på..
Mia sade ,
januari 5, 2007 vid 9:09 e m
Fy fan.
Det är i dessa tider som jag är glad att jag studerar. Jag må leva på några futtiga studentören men jag vet ändå att jag inte sitter i en omedelbar panikstuation och det känns som en lyx just nu.
Kenta sade ,
januari 5, 2007 vid 9:14 e m
Alliansen var väldigt tydliga inför valet med den politik som skulle föras ifall man fick väljarnas förtroende. Den politik som nu förs har en majoritet av väljarnas stöd och då är det rimligt också att den politik man lovade också genomförs. Så går det till i en demokrati mina vänner.
olleistockholm sade ,
januari 5, 2007 vid 9:25 e m
Kenta: Haha. Med det resonemanget vore det ju helt ok att som i liftarens guide till galaxen spränga jorden. där signerar en demokratiskt vald president en order om att spränga jorden, vilket också sker, och invändningarna efteråt är inte så högljudda.
Attila sade ,
januari 5, 2007 vid 9:32 e m
Jag tycker vi borde höja a-kassan till samma nivå som den tidigare lönen, och låta folk stämpla hur länge de vill, utan motkompensation
Kolla in den här sidan: http://www.regeringen.se/sb/d/7151/a/69926;jsessionid=as29uZveb01a
iammany sade ,
januari 5, 2007 vid 9:38 e m
Jag hade själv turen att få ett ganska bra och välbetalt jobb på ett medelstort företag med bra avtal usw. precis innan valet. Precis innan jag fick jobb var jag verkligen på gränsen till pank. Och då menar jag verkligen pank. Jag hade inte bara noll kronor på banken, jag stod i skuld upp till öronen och vägrades dessutom socialbidrag. Om jag inte hade fått jobbet återstod bara ett val: att “gå ut på gatan och leva jävel”. Jag hade ju inget att förlora.
Jag tror det är lönlöst att försöka övertyga ‘vanligt folk’ med sansade och rationella argument. ‘Vanligt folk’ är ju som bekant oftast idioter. Är dom inte idioter så är dom uppgivna och paralyserade av rädsla. Bonanno hade nog rätt ändå. Framtidens, nej NUTIDENS, uppror kommer inte vara några politiska uppror utan snarare irrationella, och därför mer okontrollerbara, uppror. Ta t ex bara den här nyheten som gick förra veckan eller när det nu var, om att hoten mot handläggare på arbetsförmedlingar och socialen ökar. Där har vi fan klasshat.
Alexander Lindskog sade ,
januari 5, 2007 vid 9:45 e m
Tack som fan för klockrent inlägg!
Helvete heller att folket hade klart för sig att det var det här som skulle hända efter regeringsbytet. Borgarna hade bra PR-folk, det var grejen.
Tyvärr har valrörelsen allt mer börjat likna det stora landet i väst, det är stora feta fjäsk-reklamer som spelar roll, inte personliga kontakter politiker och väljare emellan.
Suck. Allt man kan göra är att kämpa emot med allt man har.
Kulturella fåror sade ,
januari 5, 2007 vid 10:38 e m
@Kenta:
Det du ger uttryck för är värsta sortens högerfloskler – och dessutom totalt antidemokratiskt. Så fort en regim har parlamentarisk legitimitet så är allt den företar sig också legitimerat i de “breda folklagren”?
I beg to differ; och det är något som historien lärt oss – om och om igen.
En demokratisk situation där all beslutsgrundande legitimitet utgår från det parlamentariska val som hålls vart fjärde år är helt absurd. Väljarna, opposition och fan och hans moster ska helt enkelt tiga fram till nästa valrörelse.
Se till att kamma dig ordentligt innan ytterligare fascesgrodor hoppar ur din käft. Och jo jag vet, Goodwin och allt det där möket. Yadayada.
Clausewitz sade ,
januari 5, 2007 vid 11:36 e m
Tack för snälla ord, ni som delat ut såna.
Fan, känner att jag aldrig behöver gå in och bemöta argumenten, mina homies har liksom redan gjort det före mig, så även denna gång.
iammany är förstås inne på något tankvärt och jag tror väl egentligen inte heller att det kommer att gå in en massa mittenväljare här och tänka, ja fan, tji fick jag. Men jag är så pass förtjust i att säga “I told you so” så jag gjorde det ändå.
Appropå det så har bloggaren Mat och Politik en knapp på sin blogg som just lyder “Vad var det jag sa – jag röstade mot borgaralliansen”, hämta den här om ni vill ha: http://matochpolitik.blogspot.com/, den passar inte in i min grafiska profil så jag avstår.
mango79 sade ,
januari 6, 2007 vid 2:46 f m
Mangon håller meddig så jäla mycket! blev helt hysteriskt arg på de där när jag hörde vad dom sa i förrgår å nyheterna. Jag röstade iaf inte å deta!!!! då hade jag varit allvarligt sjuk om jag gort det…..
Klammer sade ,
januari 6, 2007 vid 9:54 f m
Hihi. Kommentarerna visar högst tydligt att det bara är demokrati om vänstern får bestämma.
Alliansen genomför precis det som de gick till val på, precis som sossarna alltid försökt genomföra det de har gått till val på (men oftast misslyckats eftersom de haft med vänster- och miljöpartiet att göra). Det kallar jag demokrati på högsta nivå – majoritetens vilja går igenom (och nej olleistockholm ditt argument håller inte eftersom den svenska regeringen i ett demokratiskt val inte kan diktera utrikespolitiken förd i Danmark).
Vida Latina sade ,
januari 6, 2007 vid 10:09 f m
Fan vilket bra inlägg! Och fan, fan vad skrämmande Sverige börjar bli…
verlon sade ,
januari 6, 2007 vid 1:51 e m
Kenta har ju faktiskt i viss mått rätt. Jag har själv skrivit om just det i min blogg. Men min inställning är lite annorlunda än Kenta ändå.
Ah well.
ladymutant sade ,
januari 6, 2007 vid 3:22 e m
Vi svenskar är så jävla bortskämda kan jag tycka! Visst är det fint med trygghet jämt och ständigt, men vi har inte råd med den, punkt slut. Visst är det synd, men faktum är att vi lever i ett land det åtminstone väldigt många kan få jobb om de gör uppoffringar och inte ställer alltför höga krav. Och om man inte är nöjd med hur det är i Sverige, prova att flytta utomlands och se om det finns något annat land där arbetsmarknaden passar dig bättre.
olleistockholm sade ,
januari 6, 2007 vid 3:33 e m
ladymutant: Vad är du för en slags idiot? Varför skulle det inte finnas stålar till de fattiga? Har du hört talas om begreppet bolagsvinster?
Klammer: Du tycks inte förstå att politik inte handlar om argument. Politik handlar om makt. Borgarna har gått på offensiven med de maktmedel de har tillgänliga: propaganda, ekonomisk utpressning och polismakten. Vi som blir attackerade har helt andra maktmedel och att inte ta till dem vore fånigt. Väx upp.
ladymutant sade ,
januari 6, 2007 vid 3:39 e m
Till de fattiga? Du låter som Karl Bertil Jonsson. De flesta i Sverige är inte fattiga. Om det finns jobb – varför bidrag? Självklart bidrag till dem som av olika skäl inte kan få något jobb alls. Och bolagsvinster- va bra, skriv ett brev till regeringen och tipsa.
Bo Bengtsson sade ,
januari 6, 2007 vid 4:15 e m
Presic:
Fan vilket bra inlägg! Och fan, fan vad skrämmande Sverige börjar bli…
Nu när Littorin vill blockera salladsbaren, Ska vi ha två(2) sosseripartier, smatidigt
Och fan, fan vad skrämmande Sverige börjar bli…
Klammer sade ,
januari 6, 2007 vid 7:09 e m
olleistockholm:
Så ett demokratiskt val är inte demokratiskt? Nå, det var ju också en tolkning.
Rasmus Kaj sade ,
januari 6, 2007 vid 7:42 e m
Olleistockholm: Starta gärna ett bolag och ge vinsterna till de fattiga! Om du dessutom vågar anställa någon så blir det lite färre arbetslösa också. Jag för min del vågar inte starta något bolag — och definitivt inte anställa — förrän vi fått betydligt fler borgerliga reformer genomförda.
Vad gäller andra företags bolagsvinster: En stor del av dem går till “de fattiga”, om man skulle öka den andelen ytterligare skulle kanske lite mindre pengar gå i fickorna på rika företagsägare, men det skulle också bli färre anställda i deras företag, och därmed fler fattiga att dela på pengarna …
iammany sade ,
januari 6, 2007 vid 9:11 e m
Rasmus: Det måste väl vara smidigare att helt enkelt expropriera alla företag och upplösa utbytesförhållandet?
olleistockholm sade ,
januari 6, 2007 vid 11:58 e m
Klammer: Det är snarast dess legitimitet jag ifrågasätter. Huruvida det kan finnas en “folkvilja” i ett klassamhälle. Det anser inte jag.
Marcus sade ,
januari 7, 2007 vid 1:59 f m
@olleistockholm:
Jag skulle snarare säga att de samhällen som verkligen saknat “folkvilja”, är de som med ditt resonemang i botten försökt göra sig “klasslösa”.
olleistockholm sade ,
januari 7, 2007 vid 2:27 f m
Haha ja. Eftersom Sovjet sög så är det rätt att skinna den svenska arbetarklassen. Skål!
Klammer sade ,
januari 7, 2007 vid 8:38 f m
olleistockholm:
Dina logiska kullerbyttor är verkligen underhållande. ‘Saknar legimitet’, ‘folkvilja’, ‘klassamhälle’… vilka floskler! Quod erat demonstrandum.
Undertäcket sade ,
januari 7, 2007 vid 10:51 f m
Jaha så nu får man inte klaga längre då a-kassan kraftigt försämras: Man ska bara blunda och tänka på dom stackars barnen i afrika…
fyfan för svennebanan fascismen!
olleistockholm sade ,
januari 7, 2007 vid 11:56 f m
Klammer: Jag är hellre rolig än liberal.
Patrik sade ,
januari 7, 2007 vid 3:08 e m
Hur tänker de borgerliga egentligen? Har de själva rent mjöl i påsen? Inte? Kanske då ens ett samvete? Det är ju så man undrar!
Min situation som arbetslös började under våren så smått lösa sig och jag började se ett ljus i tunneln. Det är svårt att till fullo förklara min situation men ni alla har väl någonting att relatera till.
Nu känns det nattsvart och jobbet verkar flytta utom synhåll. Det enda jag ser är en leende Anders Borg som säger att jag fuskar så därför ska jag mista min ersättning. Lustigt då hans och många andra moderater i regeringen har “nästan” åkt dit för skattefusk, avgiftsfusk och falsk deklaration. Men det är väl skillnad på folk och folk. Han kommer när han blir “arbetslös” att få ett högt “arvode” (snarare bidrag) genom politikernas a-kassa lönegarantin eller vad det heter. Den förändras inte alls.
Som lök på laxen kan nämnas att moderaterna ska straffa arbetslösa som vill utbilda sig eller praktisera. Åtgärder räknas in i dagarna. Om du utbildar dig till Instrumenttekniker på 2 år från försäkringskassan så får du se din inkomst trappas av under utbildningens tid. Det är ju ett bra sätt att belöna på. Det är väl tänkt att det ska fungera som ett arbete för att förbereda för just arbetslivet? Nu försvinner även den utbildningsutvägen. Skälet = Rättvisa???? Vad finns det för rättvisa i det. Det enda jag ser är att arbetslösa får inte dessa fina utbildningar som företag satsar på sina mest värdefulla medarbetare. Det är ju så synd om de välbeställda. Det är väl bara att ställa grupper mot varandra.
Moderaterna har varit snabba med att så tvedräkt och egoism i det Svenska samhället. De enda röster jag hör för systemskiftet är att “varför jag får bekosta dessa parasiter med MIN skatt”. En nyhet! Det är inte BARA slöddret du bekostar! Du ger också mycket till din egen TRYGGHET. Nu gäller det dock var man för sig själv och nåde dig om du blir arbetslös! Då är det DITT fel! Ingen annans! Allra minst arbetsgivarens eftersom svenskt näringsliv ger mycket pengar till moderaternas propagandamaskineri!
Patrik sade ,
januari 7, 2007 vid 3:11 e m
Caesar körde med retoriken “söndra och härska”! Kanske Reinfeldt och co lärt sig lite grann av historien i alla fall?
Kulturella fåror sade ,
januari 7, 2007 vid 7:13 e m
@ Patrik: Att Reinfeldtregimen lärt av historien råder det ingen tvekan om – de sitter där de sitter på grund av just detta.
De har även lärt sig att det bara är att köra på eftersom då de lämnar av (som det heter i den historiska företeelsen ‘lumpen’ om någon minns den) så är ekonomin i regel körd i botten, och är det några som kan sanera borgerliga ekonomier utan silkesvantar så är det sossarna.
Så trots att Littorin uttrycker sitt gillande (överdriver jag nu?) över blockaden i Göteborg så ska vi nog inte glädjas åt det lilla ens i förbifarten. It’s all part of the act – men nog är det kul med griniga fjunliberaler som nu är JÄTTEarga på alliansjuntan.
Kulturella fåror sade ,
januari 7, 2007 vid 7:14 e m
Btw Patrik, var det inte den brittiska kolonialmakten som körde söndra och härska?
olleistockholm sade ,
januari 7, 2007 vid 8:52 e m
KF: Haha ja det roliga är också att dom inte fattar någonting. När den borgerliga regeringen för en gångs skull visar på taktik och strategi för att skinna arbetarklassen bakvägen, genom att underminera en stark arbetarklass i det långa loppet, så tror dom istället att Littorin blivit sosse. Jävligt synd att inte dom istället för Reinfeldt sitter vid makten kan man känna ibland. Visserligen hade saker och ting gått läskigt snabbt, men då hade det också blivit svenska motsvarigheter till Poll tax-rörelsen, till Fridholms stora förvåning. Nu får vi inte se något sådant i första taget utan istället får vi höra en svag begravningshymn från SAP och LO där de i protestens toner sörjer sin egna förestående död.
Dock är det ju lite kul att det är helt uppenbart att regeringen någonstans fattat att deras egna ideologiska visioner bara är trams.
redundans sade ,
januari 7, 2007 vid 8:52 e m
Det finns en skön lögn i början utav den här kommentar-tråden (som i sig är ett exempel på varför det är ointressant med öppna kommentarer) och det är att borgarnas politik röstades fram av en majoritet. Om jag får friheten att rota fram lite siffror: Moderaterna 26,2%, Folkpartiet 7,54%, Centerpartiet 7,9 och Kristendemokraterna 6,6% vilket blir ca 48% sammanlagt. Och eftersom endast 80% av sveriges röstberättigade röstade och inte alla i sverige praktiskt kan (läs. ungre personer, hemlösa och papperslösa) delta så är den enda slutsattsen man kan dra att en majoritet av den svenska befolkningen aktivt eller inaktivt inte röstade på denna politik.
Detta resonemang skulle självklart vara legetimt riktat mot en röd/grön regering också. Men det är fortfarande en legal invändning mot skitsnacket i början av tråden.
Patrik sade ,
januari 7, 2007 vid 10:35 e m
Kulturella fåror: Någonstans har uttrycket börjat. Caius Julius Caesar nämnde det i sina memoarer i fälttåget i Gallien har jag för mig. Politiken är det äldsta rävspelet av dem alla! Man måste se upp med dem som kan “spelet” till fullo. Våra moderatpojkar i regeringen kan det inte till fullo tydligen då det verkar finnas ett motstånd.
ilse-marie sade ,
januari 8, 2007 vid 10:08 f m
Du skriver precis det jag själv hade tänkt skriva – håller med!
Och inte tusan har en majoritet av befolkningen röstat fram en nyliberal höger politik. De röstade på “det nya arbetarpartiet”, de stackarna som gick på det!
Kalle E sade ,
januari 9, 2007 vid 1:49 e m
Patrik:
Varför ska jag betala för att du behöver utbilda dig? Du kan väl ta studielån som alla andra barn i klassen.
Jordränta:
Varför ska jag betala för att du inte behagar arbeta med något annat än vad just du vill? Finns det arbete så är det väl bättre för dig att arbeta än att gå arbetslös?
Alla andra:
Själv har jag varit arbetslös, veckopendlare och gratispraktikant, allt för att få det där jobbet. Jag röstade på Alliansen och hurrar för varje steg de tar. Långsamt försvinner den massiva, dolda arbetslöshet som tyngt oss under många långa mandatperioder.
Ju fler som är i arbete, ju bättre villkor kan arbetarna tvinga fram, har ingen tänkt på det? Det är massarbetslösheten som pressar lönen, inte motsatsen.
Clausewitz sade ,
januari 9, 2007 vid 2:56 e m
Kalle E:
Din syn på ekonomi är alldeles för statisk, det är fullt möjligt att stimulera efterfrågan av de tjänster som folk är utbildade till och det är fullt möjligt att hitta nya användningsområden för det som folk är utbildade till. Vilka jobb som erbjuds är inte av gud givet och inget som vi ska tiga still inför. Om det helt plötsligt finns en massa jobb inom s k hushållsnära tjänster så betyder det inte att det optimala är att slussa in folk i det, för mer resonemang om det se:
http://clausewitz.wordpress.com/2006/12/16/jonas-morian-gar-du-vet-vilkas-arenden/ och http://clausewitz.wordpress.com/2006/12/17/promemorian-vs-jordranta-andra-omgangen/
Arbetsmarknaden är formbar helt enkelt och vissa jobb skapar större tillfredställelse än andra samtidigt som vissa jobb skapar fler hierarkier och ojämlikheter mellan människor än andra.
Men, till syvende och sist så har du i vilket fall fel i din grundläggande utsago, dvs att vi tack vare en borgerlig politik kommer att få fler i arbete. Långsamt försvinner arbetslösheten ja, men det kan du knappast berömma borgarna för, det är kvardröjda effekter av den gamla regeringens arbete (i den mån man öht kan lasta/berömma en regering för arbetslöshet och hög/lågkonjunktur). Det grundläggande problemet är inte de arbetslösa, det kommer inte att finnas jobb hur hårt vi än pressar ner dom i skoskaften. Det vi måste göra oss av med är restriktionerna på finans- och penningpolitiken, utgiftstaket och inflationsbekämpningens alltför höga prioritet. Så fort arbetslösheten ser ut att sjunka så höjs räntan för att se till att den inte sjunker under det påhittade NAIRU, mer om det här:
http://clausewitz.wordpress.com/2006/12/15/dar-satt-den-riksbanken/
Där har du problemet. Visst är det “massarbetslöshet” som pressar lönen, om vi nu hade någon sådan, men borgarnas recept kommer inte åt den problematiken eftersom dom inget hellre vill än att pressa lönerna.
PS “Varför ska jag betala för….” se länken nedan för en redogörelse över varför det är helt omöjligt att isolera bitar av produktionen till att vara “någons”.
http://clausewitz.wordpress.com/2006/11/19/gratis-ar-frihet/
Patrik sade ,
januari 9, 2007 vid 4:29 e m
Kalle E: Jag mår illa av alla dessa “Varför ska jag betala?”………
Parasitsnacket är både vidrigt och egoistiskt. Vi kanske istället ska ha som i Afrika eller USA där det är var man för sig själv med fattigmottagningar och endast de som kan betala för sig har rätt att existera. Påminner ruskigt mycket om socialdarwinismen.
Skrämmande!
Dessutom: Om man då har fyllt sin kvot på universitetet? CSN ger endast stöd för 6 år. Sedan är det slut. Finito! Om du utbildat dig i fel yrkeskategori och det visar sig svårt att få jobb ändå, ska du då bara kura ihop dig i rännstenen och dö?
Läs om socialdarwinismen, då kanske du lär dig lite ödmjukhet!
Daniel sade ,
januari 9, 2007 vid 9:40 e m
Hej!
En annan lögn som anges i början av denna tråd är det argument som högern aktivt trummat ut just nu: Vi genomför bara det vi lovat i valet.
Det är helt enkelt inte sant att det var denna politik som lyftes fram. Däremot var det en smart och slimmat pr-strategi som lärde moderaterna vad man kunde säga och inte säga och ett aktivt skapande av känslan “vi vill ha förändring” som fick många att stödja moderaterna och högern. Givetvis handlar det också om socialdemokraternas kapsejsade politik – och då menar jag inte enbart valrörelsen utan just politiken som varit så erbarmligt dålig och inte levererat resultat.
Den här broschyren spreds i miljonupplaga och man får väl betrakta det som det viktigaste dokumentet om moderaternas politik. Visa mig var detta totala raserande som vi upplever nu beskrivs.
http://www.moderat.se/micrositer/kampanj/material/valbroschyr.pdf
En annan rolig “detalj” var ju att att Reinfeldt i duellen mot Persson menade att akutsjukhusen inte skulle privatiseras, men just nu kommer förslag som öppnar för detta också. Se mer här:
http://www.vansterpartiet.se/PUB_LasseHarOrd/35585.cs
Kalle E sade ,
januari 10, 2007 vid 8:31 f m
Patrik och Clausewitz:
Resonemangen ni för (där Patrik väljer att attackera med indikativ och Clausewitz väljer att visa på ett otroligt väl underbyggt resonemang) bygger på en viktig grundregel:
Alla har rätt att välja att utbilda sig till och arbeta med vad *de själva anser vara bra för dem*.
Jag motsätter mig denna rättighet. Det är ingen mänsklig rättighet att få utfall på sina privata önskningar om arbete och utbildning.
Om jag väljer t.ex. att utbilda mig till musiklärare i Ödeshög (ett litet samhälle utanför Linköping) så kan det vara intressant för mig att undersöka att det finns totalt två kommunalt anställda musiklärare i Ödeshög och att dessa inte räknar med att gå i pension inom kort. När jag sedan är utbildad så får jag räkna med att flytta, om jag inte vill arbeta med något annat. För det finns helt enkelt inte fler platser som musiklärare.
Då kan man tycka: Varför kan inte kommunen anställa mig? Det är ju ändå bara kommunala pengar? Och en musiklärare kostar inte mycket.
Men i den stunden bör vi beakta att kommunala pengar kommer från kommunala skatter. Någon ska alltså arbeta och betala skatt (exakt tre personer med samma lön som jag) för att jag ska få arbeta med det jag vill.
Är det försvarbart? Kan jag kräva att någon annan människa ska betala skatt för att jag ska få göra det jag vill?
Jag anser inte. Ni anser ja.
Denna ståndpunkt ligger många retoriska mil från *skyddsnät*.
Ett skyddsnät är till för att hjälpa personer som råkar i svårigheter. Jag är för skyddsnät. Men skyddsnätets karaktär består i att inte kan *välja* att hamna i ett skyddsnät. Sociala skyddsnät måste vi ha, men det innebär inte att vi ska betala skatt för att alla ska få förverkliga sina drömmar.
Patrik sade ,
januari 10, 2007 vid 9:10 e m
Om någon då har av någon specifik anledning hamnat utanför och just en utbildning visar sig vara räddningen för den personen? Ditt resonemang haltar betänkligt…
Själv går jag också på universitet, andra gången för den delen eftersom jag vid min förra examen 2003 fick mycket svårt att hävda mig. Jag utvecklade mig då till elektronikingenjör. Efter examen fick jag söka jobb på jobb på jobb osv.
Då mådde jag som dåligast och fick gå på socialbidrag, jag hamnade i en dålig spiral av missmod. Jag var nära tröskeln när jag jämt fick “tack för visat intresse”, många gånger inte ens det. Efter 90 dagar kom dock en livlina som jag kunde börja ta mig upp på fötter med. Studerandevillkoret gällde mig och gav mig åter livslust. Nu studerar jag på en annan utbildning på universitetet men jag ser att mina 6 år är snart slut.
Jag hoppas sannerligen att denna utbildning ger mig jobb, för jag orkar inte själv med ännu ett stort bakslag.
Alla har sin egen bakgrundshistoria och jag har mycket goda skäl till att vara kritisk till både denna och förra regeringens prioriteringar när det gäller arbetslösa.
Tro mig! Socialbidrag gör endast att du tappar all livslust! Jag har varit där!
Tror du någon vill anställa en desperat människa?
Jag har den fasta övertygelsen att vi alla måste hjälpas åt för att skapa välstånd. Det finns goda skäl att ha ett socialt skyddsnät. Inte bara för de som har råd till det. Då är det mycket viktigt att människor åter släpps in till arbete och inte bara får vara utanför för att de inte har råd eller bor på fel ställe. Hela Sverige ska leva!
Är det så konstigt? Vill du inte ha trygghet?
Clausewitz sade ,
januari 10, 2007 vid 9:28 e m
Kalle E:
Jag vill först och främst säga att jag talar i generella termer. Det går alltid att gräva fram en situation med en specifikt utbildad individ på en liten ort där det helt enkelt är orimligt att försvara att just den individen med just den utbildningen ska bekostas av allmänheten, särskilt i en situation av extrem knapphet vilket många små kommuner i landet befinner sig i.
Men. Jag läser igenom blogginlägget och kommentatorstexten och hittar inte något försvar för s k fri dimensionering av högre utbildning, vilket du på sätt och vis påstår att jag står för, alltså att alla ska få läsa det dom vill. Jag anser tvärtom att det ska finnas en balans mellan individens val och samhällets behov när man planerar platsantalet på utbildningarna runt om på landets högskolor och universitet. Ta de som utbildar sig till yrken som det funnits högskoleplatser för och därmed bevisligen någon form av behov av men där behovet kraftigt slagit om under utbildningsperioden . Här menar jag att samhället mer aktivt ska använda sig av den kunskapen som tillgodogjorts på nya sätt istället för att vi ska resignera och säga: “Skär ner antalet högskoleplatser och låt dom som gjort fel val diska hos medelklassen”.
Så nej, vi ska inte planera helt och hållet efter individuella preferenser och sen förvänta sig att alla i Bjurås vill betala en extra musiklärare via skattesedeln, smartare än så kan vi vara.
Kalle E sade ,
januari 11, 2007 vid 4:51 e m
Clausewitz:
Utbildning i sig är en svårstyrd verksamhet, det håller jag med om. Utbildade personer är oftast en bristvara, eftersom vi idag har ett system som premierar fem års studier för att uppnå en “civilingenjörsstatus” som egentligen inte har mycket med verkligheten att göra. Men den diskussionen tar jag gärna för sig. Jag är starkt för Bolognaprocessen, Techgymnasier och allt annat som gör oss slagkraftigare och mer arbetsanpassade när det gäller utbildning.
Men jag tror inte, som du antyder, att en fel utbildning leder till att du måste diska hos medelklassen för resten av ditt liv. Men du kanske måste göra det ett tag, tills du hittar något annat.
Just den andan är det jag efterlyser i större grad hos oss svenskar. Varför kvalificerar fullt arbetsföra människor till akassa bara för att de har utbildat sig till en viss kompetens, när det behövs arbetare inom andra områden?
Patrik:
Jag om någon har full förståelse för hur din situation såg ut. Själv gick jag ut som ekonom 2004 och jag har fortfarande inte fått fast anställning med den trygghet som det innebär. Jag har gått på socialbidrag, livnärt mig som telemarketingsäljare, tagit obetalda praktikplatser för att få erfarenhet och nu har jag ett ok jobb.
Med den bakgrunden kan jag bara säga: Hellre en politik som gör det möjligt för fler företag att anställa enklare, säkrare och utan en allt för stor risk. För då hade jag kanske inte behövt sitta löst på vikariat och projektanställningar.
Jag vill ha trygghet: För mig är trygghet att veta att om jag blir arbetslös så har jag pengar till att bo i min lägenhet och äta. Jag behöver aldrig flytta från hem och hus, jag behöver inte svälta, så länge jag bor i Sverige. Det ser socialbidraget till.
Däremot inser jag, och insåg jag även under min arbetslöshet, att har jag inget jobb så får jag vara nöjd med att kunna bo och äta. Vill jag ha mer pengar än så, då får jag jobba. Därför satte jag mig som civilekonom och sålde telefoner via telefon under flera månader medans jag sökte arbete. Bara för att få de där extra tusenlapparna i månaden.
Att kräva försörjning ska alla individer göra! Att kräva mer än så… ja, då måste man fundera på hur man värdesätter sina medmänniskors slit och arbete.
Patrik sade ,
januari 11, 2007 vid 11:48 e m
Kalle E: Får väl berätta ännu en del i min historia.
Vid min examen till elektronikingenjör visade det sig att Ericsson och ett gäng andra företag sade upp ett mycket stort antal anställda. Av dessa var en betydande part elektronikingenjörer. Detta innebar att just min kategori av arbete helt plötsligt blev översvämmad med kompetent folk med (läs: ARBETSLIVSERFARENHET). Det kunde inte bli mer fel tillfälle för en examen. Min studievägledare som tidigare varit övertygad om att jag skulle få jobb kunde inte längre rekommendera någon. Då jag vill ta alltid vill ta mig framåt så sökte jag alla alternativ som fanns. Instrumenttekniker visade sig fortfarande ha en chans på arbetsmarknaden. Eftersom arbetsförmedlingen behövs för dessa utbildningar och min kassa var totalt tom bad jag om att få börja på programmet. Märk väl att detta var långt före borgarnas maktövertagande. De hade krav på sig att man skulle ha jobbgaranti från en arbetsgivare. För en så lång utbildning var det ingen självklarhet att de skulle skriva under.
Jag vet inte var de har fått detta med att det mjäkas med arbetslösa. Har man en kompetens och intresse för ett yrke som dessutom snabbt repar sig från massuppsägning tycker jag att man ska satsa på framtiden. Detta kan endast göras med utbildningar. Utbildning är ett riskprojekt. Man lägger ner otroliga mängder tid och pengar på den. Om det sedan kommer en depression behöver staten vara där och hjälpa de människor som kommer i kläm och försöka göra så att deras inlärda expertis inte förfars. Ännu behöver man instrumenttekniker och elektronikbranschen har återhämtat sig men min kunskap är för gammal jämfört med ingenjörerna som utbildas nu. Både de och de med arbetslivserfarenhet inom sitt yrke går före mig nu. Som sagt är kunskap en färskvara och måste tas tillvara så snart som möjligt. Staten och de människor som lever i den har ett ansvar och det betyder att ingen ska behöva känna sig utanför. Moderaternas politik motverkar detta i stor grad för jag känner att om jag hamnar utanför igen så kommer jag inte orka mig tillbaka. Då känner jag inte någon sympati alls med våran “altruistiska” regering.
Socialbidraget i sig hjälpte mig föga. Varje människa har drömmar om att förverkliga sig själv. Tror du verkligen att det är en adekvat inkomst för att kunna komma framåt? Det ska ju endast ge dig själva existensminimum, som dessutom moderaterna planerar att dra ner på. Hur kan du då ta dig ur misären? Vandra till Stockholm från norrlandskommunerna och gå in på socialen och kräva uppehälle?
Jag är av den fasta övertygelsen att trygga människor vågar satsa! Det är en kostnad som jag är beredd att ta!
En vän från Chile på min tidigare utbildning anmärkte på hur trevliga svenskar är. Enligt honom var en chilenare bara vänlig om de ville ha någonting i gengäld. Ett mycket enkelt påstående som fick mig att tänka om de hade samma sociala välfärd där som i Sverige. Vi Svenskar har råd att vara vänliga utan orsak för vi har fått våran sociala trygghet så alla kan förverkliga sig själv i Sverige. Tyvärr har det sociala skyddsnätet urholkats under lång tid. Tidigare hade det inte varit något problem för arbetsförmedlingen att låta mig berika min utbildning och hitta till målet utan att jag skulle hamna i misär.
Det beklagar jag!
Möjligheter till utbildning för alla individer på basis av bakgrund och allmänhetens behov är grundläggande för en stabil utveckling. Man kan inte slentrianmässigt säga att alla bidrag är av ondo när man inte ens har sett hela ekvationen. Människor är inte bara siffror och statistik, sådant kan manipuleras som vi ser moderaterna göra genom att försöka maskera arbetslösheten genom bland annat utförsäkringar och att studenter på universitet inte längre får stämpla under de dagar de är arbetslösa under sommaren. TROTS att de räknade med dem bland de så kallade 1.5 miljonerna arbetslösa. Jag bävar för vad de hittar på härnäst. Det är tillräckligt svårt att leva som det är.
A sade ,
januari 12, 2007 vid 12:30 e m
Patrik: Studenter fick inte stämpla under sommaren före regeringsskiftet heller – bara om studierna var avslutade. Det är det sk studerandevillkoret som är borta nu.
Patrik sade ,
januari 12, 2007 vid 6:44 e m
Jaha då har min a-kassa gjort fel alltså??? Jag fick pengar av min a-kassa under den tid jag var arbetslös under sommaren. Det brukar finnas en liten arbetslöshet mellan skolan och jobbet. Nej det är någonting som moderaterna har hittat på och som implementerats nu i januari.
seeyouinhell sade ,
januari 13, 2007 vid 4:24 e m
Det är olika på olika orter.
Patrik sade ,
januari 19, 2007 vid 6:18 e m
Tror du på det själv eller?
seeyouinhell sade ,
januari 20, 2007 vid 7:20 e m
Jag vet folk som fått och inte fått det på olika orter iallafall. I Uppsala kan man inte få det men i andra städer har jag hört om folk som gått på det under sommaren. Regelverket behöver intevara superpreciserat.
Kf sade ,
januari 20, 2007 vid 8:17 e m
Uppsala är ett kapitel för sig, det finns t.o.m en benämning på detta bändande och brytande av lagar och regler uppkallat efter denna vackra stad; Uppsalamodellen – det är ett systematiskt vantolkande och brytande av de socialtjänstlagar och förordningar som satts på pränt.
TouseRep sade ,
oktober 7, 2008 vid 12:36 e m
thats for sure, bro